shopaholic!? :S

Igår gick jag in på gina för att byta storlek på ett par lackleggins som jag verkligen inte behövde men ändå var tvungen att köpa.
I förbifarten ryckte till mig ett linne som jag testade inne i provrummet.
Precis så snyggt som jag tänkt mig. Med bestämda steg går jag mot kassan när jag plötsligt inser att jag inte behöver det här linnet heller utan egentligen borde köpa tjocka tröjjor. Eller ännu hellre inget alls.
Går med ännu mer bestämda steg tillbaka till stället jag hämtat den på och hänger tillbaka den.
Tittar på den en gång och mässar:
- den är snygg, du behöver den inte, den är snygg du behöver den inte.
Sen såg jag framför mig hur en annan tjej skulle gå förbi mig en vacker dag med just ett sånt här linne på sig.
Rycker kvickt ner det från kroken igen och skyndar mig fram till kassan och betalar innan skuldkänslorna hinner komma fram.

Nu har jag ett linne till. Min garderob är full. Jag har massa nya kläder som jag inte hunnit använda än. Jag är fattig.

i fredags sa jag till mamma att jag hade satt upp köpförbud till mig själv. Jag är ett hopplöst fall!